Självgodhet, eller: att bli bäst på det man gör

4 Feb

När jag gör någonting vill jag gärna bli bäst på det, annars kan det lika gärna vara. Skriver jag uppsats ska jag få A, spelar jag teater ska jag komma in på Teaterhögskolan, tränar jag spinning ska jag bli spinningledare och föder jag barn ska jag göra det utan smärtlindring.

Den här egenskapen är bra ibland (jag är spinningledare, jag fick nästan bara A:n på universitetet och förstås en imaginär guldmedalj i barnafödande) och mindre bra ibland (jag spelar inte teater alls längre och jag har inget körkort). Vid vissa livslånga uppdrag som typ ”moderskap” kan det bli lite kämpigt; jag kan ju inte direkt lägga ner om jag börjar få oflyt.

Så har vi då bloggskrivandet.

Jag skriver gärna långa texter. Långa mail, långa kandidatuppsatser, långa blogginlägg. Jag vet inte om det är någon form av självgodhet, eller om jag helt enkelt föddes som ordbajsare och måste se det lite som mitt signalement.

Men ska folk läsa ens blogg så måste man (kanske?) skriva lite kortare ibland. Här har vi ett utvecklingsområde, Sanna!!!

Lika bra jag slutar skriva illa kvickt.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: