Jag önskar att jag var en sån där kvinna med massor av barn

18 Feb

Eller rättare sagt: Jag önskar att jag var en sån där kvinna som ville ha massor barn och som, även när barnen kommit, fortfarande tyckte att det var en bra idé. På ett ungefär så.

Jag började längta efter barn när jag var, äsch, jag minns inte ens. Långt innan jag borde i alla fall. Från gymnasieåldern och framåt var det en enda stor jättelängtan hela tiden, och jag bröt ihop hur ofta som helst när jag insåg hur lång tid det skulle ta att skaffa sig en enda unge, som singel och lesbisk och boende i småstad – allt på samma gång. Sedan flyttade jag visserligen till storstan, men jag var fortfarande singel och lesbisk och när jag väl skulle träffa rätt kvinna så skulle jag 1. vara tvungen att övertyga henne om att det var en bra idé att skaffa barn, 2. övertala henne om att JAG skulle bära ungen, 3. ställa oss i inseminationskö och vänta skitlänge och 4. göra en massa försök innan det blev något och TÄNK OM jag inte ens kunde bli gravid då??? För min inre syn rusade åren iväg i ett rasande tempo.

Puh, för en person som lätt målar upp stora katastrofer i huvudet var detta inget bra scenario att älta.

Hur som helst. Jag hittade rätt kvinna snabbare än jag kunnat ana. Hon ville ha barn snabbare än jag kunnat ana. Kön var även den kortare än vi kunnat ana, och det tog trots allt bara tre försök innan jag blev gravid. Och nu har vi en unge som är världens absolut underbaraste – men usch så ofta jag har känt att jag inte riktigt pallar. Jag har varit för trött, för deppig, för frustrerad och allt har känts så himla övermäktigt med skrik och kräks och vakna nätter.
Inte alltid, men oftast.

Fortfarande har jag ändå den där bilden i huvudet. Bilden av hur jag, min fru och alla våra barn tar världen med storm. Hur jag uppnår alla andra drömmar jag har, hur vi bygger vårt eget hus med trädgård, umgås med grannarna och har det så vansinnigt mysigt, alltid med barnen hängande på höften. Typ.

Det är väl kanske en ganska ouppnåelig dröm – i alla fall det där med att samtidigt ”uppnå alla andra drömmar” – för när jag nu sitter i soffan och tittar på ”Familjen Annorlunda” inser jag ju att jag sammanblandar två oförenliga bilder med varandra. I det programmet blir det rätt uppenbart att familjerna där lever sin dröm just genom att enbart spendera tid med varandra. Och det blir jag också avis på. Tänk vad skönt att veta att ”jag var gjord för att skaffa en stor familj!” Slippa bry sig om att det finns en värld där utanför som måste förbättras, bara vara helt okej med sig själv även om man inte hinner träna och underlivet hänger i trasor…

Ja, tänk om…

Hur som helst. Just nu, dagen efter kräksjukan, när kroppen återhämtat sig och jag fått SOVA för en gångs skull tänker jag på allvar att jo, en liten bebis till vill jag faktiskt ha.

image

För en sån här liten borde jag väl kunna klara av att ta hand om?

image

…även om jag klart föredrar dem i den här storleken.

Annonser

Ett svar to “Jag önskar att jag var en sån där kvinna med massor av barn”

  1. Sara februari 18, 2013 den 10:11 e m #

    Vänta du bara… De blir bara bättre och bättre med åren 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: