Helst av allt vill jag skriva en roman

15 Mar

Pratade med min lillasyster idag om drömmar och om framtiden. Hon är fem år yngre och befinner sig ganska precis där jag befann mig för fem år sedan. Mitt i utbildning, inga barn än och sådär. Fem år är ganska lite, men det kan kännas så mycket – eftersom skillnaden är examen, ett par års arbetslivserfarenhet, ett giftermål, en graviditet och en unge.

Men det är lite hoppfullt också, för jag påminns om att även om jag ibland tror att jag är klar med mina livsval, att det liksom är kört nu (eller hur man vill se det) – så är det ju verkligen inte så. Fem år från nu – vem vet hur livet ser ut då? Och ytterligare fem år fram? Då är jag inte ens fyrtio. Varför känna stress över huvud taget?

Det är väl för att jag vill så vansinnigt mycket. Jag känner mig långt ifrån färdig, jag har många och spretiga planer och helst vill jag påbörja allt nu. Jag och min syster pratade om att plugga vidare, ta magisterexamen, gå forskarutbildning, doktorera. Åh, vad jag skulle vilja det. Men i vad? Magisterexamen i tyska. Ägna mig åt pedagogiska frågor. Genus. Normkritik. Likabehandlingsfrågor. Jobba på diskrimineringsbyrå? Skriva en bok?

Ja. Skriva en bok. Jag skulle så ofantligt gärna vilja skriva en bok. När jag var liten ville jag verkligen bli författare, från det att jag började plita ner egna bokstäver i fyra-femårsåldern och på egen hand lärde mig att sätta ut punkt och stor bokstav på rätt plats. Hemma hos min mamma finns det lådvis med texter som jag har skrivit; berättelser, noveller, dagboksinlägg, deckarhistorier, komiska texter, revysketcher, pjäsmanus… Det absolut bästa jag visste var att få en ny skrivbok, ett häfte med fint mönstrad framsida eller rentav en skrivbok med hårda pärmar. Många av berättelserna minns jag fortfarande, oavsett om jag var tio, tolv eller femton när jag skrev dem.

Särskilt en text brukar jag tänka mycket på. En början till en roman, som jag påbörjade någon gång i högstadiet. En otroligt bra text, både innehållsligt och språkligt, och idén är så himla bra (och jag tänker då inte avslöja den!). Jag skulle verkligen vilja skriva klart den där romanen. Har flera gånger försökt hitta texten där hemma i barndomsrummet, men jag vet i tusan vart den har tagit vägen. Datorskriven, men disketten är inte direkt brukbar längre. Någonstans där hemma ligger den, femtio sidor påbörjad roman.

Problemet är ju att min enorma tidsbrist inte riktigt går att kombinera med mina stora planer och mitt storhetsvansinne. Att jag sitter och skriver ett till två blogginlägg per dag tar ju en del tid, även om jag gör det på tunnelbanan, sent på kvällen eller under lunchen. En roman kräver dessutom en plan, en överblick; en tanke om vad som har hänt, vad som ska hända nu och vad som kommer hända sedan. När sjutton ska jag hinna med det? Jag har dessutom ett förbaskat dåligt tålamod – vill, som sagt, att allt ska hända nu, på studs – och motgångar är inte riktigt min grej.

Men någon gång, då minsann. Då ska jag se till att ha minst en hel dag i veckan då jag kan ägna mig åt precis just vad jag känner för. Kanske blir det romanskrivande, kanske blir det magisterkursen i tyska eller ett engagemang inom någon viktig förening som jag då kommer ha tid att verkligen ägna mig åt.

Fem år från nu. Eller ytterligare fem år från nu. Vem vet, jag kanske hinner med alltihop?

Att både ha kakan och äta den… Det är nog min grej.

Annonser

11 svar to “Helst av allt vill jag skriva en roman”

  1. Stökboet mars 15, 2013 den 8:20 e m #

    Bara gör´t Sanna! Om du skriver en roman är jag säker på att den blir läsvärd 🙂 //Sandra

    • SannaM mars 16, 2013 den 8:46 f m #

      Åh, tack! Ska kanske försöka mig på det ändå… trots att det var så länge sedan 🙂

  2. Elin 22år & vill bli mamma mars 15, 2013 den 9:04 e m #

    Hej!
    Trilla in här av en ren slump & jag gillar det jag har läst 🙂
    Mysig blogg ^^

  3. Fråga Ugglan | Klok som en coffeetablebok mars 15, 2013 den 11:39 e m #

    Ja skriv! Inget att vänta på, bara gör! Tjugo minuter varje morgon?

    • SannaM mars 16, 2013 den 8:45 f m #

      Roligt med pepp! Jag kanske faktiskt ska försöka på riktigt…

  4. Dido mars 16, 2013 den 8:27 e m #

    Ja kör på med romanen! Jag röstar på den före tyskan 🙂

    • SannaM mars 16, 2013 den 9:20 e m #

      Haha – vad har du emot tyska? 😉 Men visst, roman ger kanske större chans på framgång…

    • SannaM mars 16, 2013 den 9:22 e m #

      …eller chans ATT NÅ framgång för lite snyggare grammatik…

Trackbacks/Pingbacks

  1. Ett engagemang mindre – ostrukturerade söndagsreflektioner | mina Sanna ord - mars 17, 2013

    […] I fredags skrev jag om framtidsdrömmar. Om engagemang, saker jag skulle vilja jobba med eller bara ägna mer tid åt – skrivande, till exempel. Jag fick en hel del uppmuntrande respons på det inlägget, så nu känner jag faktiskt att jo, jäklar, jag ska nog försöka få igång ett romanskrivande. Det kan ju inte bli värre än ännu ett skrivbordslådeprojekt, liksom. Måste bara skaffa mig en ordentlig telefon först så att jag inte är låst till min gamla dator, eller ännu hellre: en iPad. Trodde aldrig att jag, teknikmotståndaren nummer ett, skulle säga något sådant (eller, teknikmotståndare var väl att ta i, men lite skeptisch måste jag erkänna att jag brukar vara… Penna och papper, liksom, det fungerade väl alldeles utmärkt förr i tiden?). […]

  2. Hej livet, skulle du kunna ta det lite lugnt ett tag? | mina Sanna ord - mars 23, 2013

    […] finns drömmar som jag väldigt gärna skulle vilja uppnå, och så finns det drömmar som jag snarare betraktar […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: