Ikväll ska mammorna på galej

6 Apr

Innan jag fick barn hade jag (och har fortfarande i någon mån, fast nu mer som en lätt ångestframkallande önskedröm inklusive en känsla av otillräcklighet) en bild av att jag skulle vara en mamma som med mitt barn under armen gjorde precis allt och lite till av det som jag kunde göra innan jag fick barn. Jag, frun och barnet mot världen liksom; ingenting skulle kunna stoppa oss ifrån utemiddagar, resor, sena kvällar med vänner, äventyr! – och alltihop medan barnet sprang runt med andra barn och till slut somnade i en famn eller på en madrass någonstans. Till grund för den här fullkomligt osannolika bilden ligger ett minne från min barndom; det är kväll, jag har pyjamas på mig och jag och min mamma är på väg hem till en av hennes vänner efter läggdags. Hela situationen är så spännande, annorlunda, förbjuden och känslan är att ”vad som helst är möjligt…!” Hur denna lilla minnesbild fått min hjärna att helt förringa och tränga undan allt som heter sömnbrist, rutiner (och mitt enormt starka behov av dem), trots, heltidsjobb, pendling, städning, matlagning, tvätt, matinköp, förskola, fallenhet för utmattning/järnbrist/övrig ”brist” och så vidare har jag inte en susning om, allt jag vet är att vardagen rätt ofta krockar med den där önskebilden av att vara vi mot hela världen.

Och en liten enkel trevlighet som att gå på kalas en kväll, med eller utan barn, hör verkligen inte till vanligheterna i vårt liv – men ikväll är det alltså dags. Ända till 21.30 har vi barnvakt, det vankas vin och mat och vuxet sällskap som inte är jobbrelaterat och det enda kruxet och farhågan i kråksången är väl att jag eventuellt har glömt hur man umgås med andra människor och att risken för extrem trötthet samt stressmage pga. höga förväntningar är överhängande.

Håll tummarna!

image

Annonser

10 svar to “Ikväll ska mammorna på galej”

  1. Jessica april 6, 2013 den 10:28 e m #

    Hej!

    Har läst lite i din blogg och märkt att läser man ett inlägg har man läst alla, och förutom bristande empirisk grund för dina postmoderna hypoteser samt den pseudovetenskapliga genomsyrningen så är det en sak som slår mig; det barnsliga behovet av tröst och trygghet.

    Vad är det som är så infernaliskt skrämmande med att alla inte kommer svimma av välbehag vid ens blotta närvaro? Att alla fejs inte är lika vackra? Att det finns människor som är både vackrare, smartare, trevligare och roligare än man själv är?

    Att vissa inte har några vänner och är ofrivilligt ensamma, och vissa har tusentals?

    Varför är det så svårt att inse att man kan klä sig hur man vill men att alla inte måste gilla det? Att jag inte gillar Nisses frisyr är inte en bestraffning. Att ingen vill vara vän med Nisse, ha sex med Nisse eller göra filmer och skriva böcker Nisse tycker om är inte heller en bestraffning. Att inte göra någonting kan aldrig vara en handling, än mindre bestraffning.

    Är det inte lämpligare att fostra barn så att de förstår att alla inte gillar alla och absolut inte måste göra det heller?

    Själv vill jag bara dejta vita, högutbildade, smala och snygga. Detta sker givetvis inte på bekostnad av någon, eftersom jag inte är någon annans ”egentligen” som denne nu går miste om. Jag villkorar mitt umgänge hur godtyckligt jag vill. Likaså kan jag inte kräva eller villkora andra människor. Det är inte ett problem. Jag förstår inte ens att man behöver försvara det herrens år 2013.

    Lika lite förstår jag hur mina eventuella tankar kring homosexualitet påverkar dig på något vis, och än mindre hur jag skulle hållas moraliskt ansvarig för dina reaktioner på dessa. Man kan inte kräva andras samtycke eller gillande. Det är fundamentet i en demokrati och alla fria samhällen.

    När du beskriver exempelvis ”muslim” som ett lika generiskt attribut som hårfärg (vilket det givetvis inte är, eftersom det är en förvärvad trosuppfattning, ironiskt att människor med ”genustänket” inte kan skilja dessa åt, när man hävdar att kvinnligt och manligt INTE är generiska attribut) så undrar jag hur du resonerar när det kommer till religiösa frågeställningar.

    Inom islam (och jaaa,, andra religioner också) så ses inte homosexualitet med blida ögon, och religiösas inställning till homosexualitet ingår som bekant i religionsfrihet (vilket bara är en förvirrande omskrivning av tankefrihet och yttrandefrihet), så varför är sexuellt betingad aversion okej om det har religiös rot, men inte om det handlar om generellt homohat?

    Det är väl ganska naturligt att idéer majoriteten av världens befolkning inte håller för sanna blir marginaliserade? Är det ett problem att det finns för lite normbrytande nazister på gatorna och i reklamfilmer?
    Dina resonemang bottnar i att alla idéer har samma värde eller sanningshalt, vilket de givetvis inte har.

    • SannaM april 7, 2013 den 10:57 f m #

      Hej själv!

      Jag är lite fundersam över exakt vad du vill ha sagt eller vad du vill uppnå med din kommentar – vill du säga till mig att jag är barnslig eller vill du kritisera mina åsikter om att nå en mer jämlik värld..?!

      Nåväl, oavsett vad så ska jag försöka svara så gott jag kan. Du verkar ha missförstått det här med normkritik och vad jag menar med normer som skapar hierarkier, maktobalans och normala/avvikare. För naturligtvis handlar inte detta om ”gillande”. Tänk OM det hade gjort det – då hade den här världen varit riktigt jäkla perfekt, skulle jag vilja påstå. Alla människor kan inte gilla alla – det är ju så självklart att det knappt behöver skrivas. Det lär jag mina elever och kommer lära mitt barn; du kommer inte bli bästis med alla, alla kommer inte vilja bli bästis med dig – men respektera andra människor är viktigt, att kunna samarbeta även med människor du inte är kompis med osv. är också viktigt. Världen står inte och faller med att någon tycker att du är ful, att du pratar konstigt eller inte har samma åsikter som du, naturligtvis.

      Det jag talar om är naturligtvis bestraffningar av större slag, till exempel att transsexuella fram till dagens datum tvångssteriliseras när de korrigerar sitt kön, att Nisse och hans pojkvän under promenaden hem från en kväll på krogen och blir nedslagna enbart på grund av att de är bögar eller att en homosexuell man från Uganda, som riskerar dödsstraff om han återväner, utvisas pga bristande hbt-kompetens hos Migrationsverket, eller när en person med icke-svenskklingande namn skickar 53 ansökningar till olika jobb och bara få komma på en intervju, trots gedigen erfarenhet, eller när en person med synlig funktionsnedsättning antas vara mindre intelligent pga. att hen inte kan gå/se/höra. Till exempel. Om du inte gillar den ena eller den andra av dessa människor är rätt ointressant, faktiskt, och du behöver inte attraheras av dem heller.

      Och varför skulle det vara okej med homofobi bara för att du är muslim?! Det förstår jag inte. Islam är inte emot homosexuella, det är vissa personer inom islam som är det, och som bekant finns det massor av homosexuella muslimer som aktivt arbetar för att öka acceptansen mot hbt-personer inom muslimska samfund. Precis samma sak pågår inom kristendomen och t.ex. Svenska kyrkan – där det som bekant också finns en utbredd homofobi. En organisation jag jobbade för innan hade ett treårigt projekt just på detta tema – religion och hbt. Mycket intressant och det visade sig vara väldigt många både inom Svenska kyrkan, muslimska samfund och judiska dito som var intresserade av samarbete och ökad hbt-kompetens (på samma sätt som hbtq-organisationer generellt behöver bli mer religionsvänliga).

      Slutligen och återigen: Normkritiken handlar om att ifrågasätta normer som skapar avvikare, som skapar hierarkier mellan människor/grupper och som skapar maktobalans i samhället – och därför är det rätt självklart att personer som förespråkar normkritik inte vill ha fler nazister på gatorna. På vilka sätt står nazister för alla människors lika värde? Inte alls, eller hur? Kan även tillägga att jag inte använder mig av källor eller referenser här eftersom det är en blogg och något jag gör på fritiden. Är du genuint intresserad av dessa ämnen finns det mängder av litteratur att läsa, och även rapporter som visar bl.a. hbt-personers utsatthet i samhället – det är bara att läsa vidare.

      • Jessica april 7, 2013 den 1:01 e m #

        Självklart är det intressant vad jag tycker om arbetssökande om det är jag som är arbetsgivare. Om jag inte vill anställa homosexuella så är det helt okej, eftersom företaget är min egendom som jag förfogar över. Precis som jag inte måste släppa in kommunister eller hinduer i mitt hem.

        Det blir dessutom fruktlöst att ens diskutera dessa frågor när du och andra ”genustänkare” är så hopplöst obevandrade i frågorna ni diskuterar. Ni är aldrig biologer, fysiker, matematiker eller kognivita forskare, utan alltid journalister, ”tyckare” och statligt anställda inom olika sociala gebit, där källhänvisningar och vetenskaplig metod ö.h.t lyser med sin frånvaro till förmån för löst tyckande.

        ”eller vill du kritisera mina åsikter om att nå en mer jämlik värld..?!”

        Det är exakt det jag vill, och det i sin tur säger ingenting om min eventuella inställning till ”jämlika världar”. Att du vill någonting bra betyder inte att metoderna du förespråkar för att nå det målet är bra, det måste du väl ändå förstå? Och att andra kritiserar dig betyder inte per se att de kritiserar en ”jämlik värld”. Det utgör dessutom det moraliska felslutet – ”du har fel för att det du säger är taskigt/oartigt/kan uppfattas som kränkande osv”.

        Det är sådana saker som gör att man med fördel avfärdar er.

        Vad islam beträffar så är homosexualitet inte bara en synd enligt både koranen och haditherna utan även belagt med dödsstraff, reglerat i sharia. Att det inte skulle förekomma utan vara ett påhitt av ”vissa personer” är givetvis trams, och får mig dessutom att ifrågasätta din lämplighet som lärarinna.

        Det låter mer som att du helt enkelt inte vet, och istället för att erkänna det och ödmjuka dig då väljer att fylla i luckorna med det du tycker låter bra och snällt – ett annat felslut. ”Jag har rätt för att det jag tycker är snällt/artigt/trevligt”.

        Nej, nazister står inte för alla människors lika värde, men det gör inte religiösa heller. Tvärtom ska icketroende pryglas och brännas i jordelivet och dömas till eviga plågor i efterlivet med de troendes goda minne. Att detta skulle vara uttryck för acceptans är minst sagt svårbegripligt.

        Så jag har oerhört svårt att förstå varför ”hbtq-organisationer” behöver blir mer ”religionsvänliga”? Varför? Ska judar bli mer nazistvänliga?

      • SannaM april 7, 2013 den 5:46 e m #

        Jag kommer att svara dig en gång till, men sedan avslutar jag den här diskussionen, eftersom vi helt uppenbart har fullkomligt olika världsbilder. Den här bloggen är ett intresse och inget arbete och jag har därför inte tid att föra diskussioner som inte leder något vart. Jag svarar stycke för stycke.

        Nej, vem du väljer att anställa och vem du släpper in i ditt hem är inte samma sak. I arbetslivet finns nämligen en diskrimineringslagstiftning och väljer du bort personer pga. sexuell läggning har du gjort dig skyldig till brott.

        Jag är otroligt bevandrad i de frågor som jag diskuterar, och jag har dessutom ögon att se med – och jag vet, utifrån egna erfarenheter/möten med människor, utifrån forskning och utifrån statistik att (återigen) t.ex. hbt-personer och framför allt transpersoner är en extremt utsatt grupp i samhället.

        Om du är för en jämlik värld så förstår jag inte varför du ens diskuterar möjligheten att inte anställa homosexuella eller varför du på ett så endimensionellt sätt smutskastar allt som har med islam att göra.

        Även i bibeln står skrivet att homosexualitet är synd, att kvinnor som är otrogna ska straffas hårt osv och det finns även inom kristendomen bokstavstroende som fördömer bl.a. homosexualitet, men som Sandra redan har påpekat så är inte många religiösa bokstavstroende längre, utan för de flesta handlar religion om just tro – att tro på en gud, att tro på ett liv efter döden och liknande. Hur du kan ifrågasätta min lämplighet som ”lärarinna” när jag väljer att inte diskriminera elever pga. religion tycker jag är mycket märkligt.

        I diskrimineringslagen står tydligt att ingen ska diskrimineras utifrån sexuell läggning, religion/annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, kön, könsidentitet/könsuttryck, funktionsnedsättning och ålder och det är något jag utgår ifrån i mitt yrke och i mitt liv. Jag anser att även om du inte älskar eller ens gillar alla människor som du möter så ska du respektera dem och behandla dem väl.

  2. Calle april 7, 2013 den 4:31 e m #

    Jessicas så kallade ”sanningar” om religion är givetvis trams och får mig att ifrågasätta hennes lämplighet som bloggkommentator.
    Det hon skriver får mig också att undra om Jessica egentligen heter något annat, med största sannolikhet något mera manligt klingande namn. Ett troll på besök?

    • Jessica april 7, 2013 den 5:19 e m #

      Du är ett sexistiskt troll. Belägg tack, annars kan du med fördel försvinna ur diskussionen.

      • Calle april 7, 2013 den 5:37 e m #

        Oj, förlåt! Trampade jag på en tå? Jag ger mig genast av!
        (Jo, förresten. Sharialagarna är så luddigt skrivna att det anses att bara ett visst antal personer (dvs män) kan tolka dem. Vilket de då gör efter egna (patriarkaliska) syften. Basåattduvet.)
        Ha det gott och ta hand om dig! 🙂

      • Jessica april 7, 2013 den 7:31 e m #

        Vad pratar du om? Ömma tår? Jag tycks ha retat upp min gode herre ordentligt ser jag. Du kan visserligen inte rå för att din kognitiva fakultet inte är som den ska, så jag låter det gå 🙂

        Jo, tack för den ej falsifierbara hypotesen förresten! Grundbulten i alla resonemang om hur världen är beskaffad. Den säger otroligt mycket!

        ”Alla människor avskyr att äta senap, eftersom det smakar alldeles för starkt. Den som påstår sig tycka om senap ljuger för att visa sig tuff inför omvärlden.”

        Skönt att ha en tes som alltid passar in va? Då slipper man tänka, oroa sig för empiriskt underlag och andra petitesser i sammanhanget. Tur att många inte begär mer än ett gott skratt av genusvetare, homeopater och andra kvacksalvare. Jag föreslår att du utbildar dig, basåttaetth du vet typ?

        Det är talande att du kontaktar mig på ett sätt jag varken kan svara ja eller nej på, eftersom du börjar gala om tår så fort din hypotes är falsifierad (jag är kvinna) av typen ”Har du slutat att slå din fru?”.

        Ha det gott och ta hand om dig! Din lilla smartis! 🙂

  3. Sandra på Stökboet april 7, 2013 den 4:43 e m #

    Jessica du verkar ju vara hopplöst obevandrad i frågorna du diskuterar. Att det inte skulle finnas feminister och genusintresserade personer inom naturvetenskap/medicin är bara så mycket skitsnack att jag inte vet vad jag ska säga om det. Har du förövrigt levt i Sverige de senaste tjugo åren? Din syn på religiösa och troende är rent hittepå, så mycket för vetenskaplig metod. Jag kan garantera att en stor majoritet inom Svenska kyrkan inte vill att du eller jag ska pryglas och brännas i jordelivet, de flesta är inte bokstavstroende nuförtiden vet du. Du verkar faktiskt varken vara snäll/artig/trevlig eller särskilt smart.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: