”Men klär DU dig könsneutralt då?” – ännu ett förtydligande om genusmedveten barnuppfostran

Det är egentligen så himla märkligt att allt kring genusmedveten barnuppfostran ska behöva förtydligas om och om igen, och att motståndarna alltid hänger upp sig på ”könlösheten” och ”den beiga kroppsstrumpan”… Men jag känner att – återigen – är en liten förklaring på sin plats.

Titt som tätt dyker, ofta med en rätt triumferande ton, frågan upp om hur det kommer sig att vi som uppfostrar barn genusmedvetet inte själva klär oss könsneutralt!? Dubbelmoral, eller hur? De stackars barnen ska användas i märkliga experiment medan vi vuxna lever på enligt biologin och heeelt normalt.

Alltså såhär är det ju. Genusmedveten barnuppfostran handlar som bekant inte om att skapa könlösa människor (vad det nu innebär?!) och framför allt inte några identitetslösa människor. Genustänket syftar till att barnen ska växa upp och utveckla och forma sin egen (köns-)identitet oberoende av biologiskt kön och samhällets normer kopplat till detta. Det kan till exempel handla om att klä barnet i alla möjliga färger, alla möjliga klädesplagg, att kalla barnet vid dess förnamn och inte dess kön, uppmuntra till alla möjliga sorters aktiviteter och lära barnet att det är okej för alla att visa känslor och gråta, att säga ifrån, ta plats och att det även förstås är viktigt att lyssna på andra och ge dem utrymme att synas och säga vad de tänker och tycker. Sedan blir barnet äldre och börjar själv alltmer välja hur hen vill klä sig, vilka färger och klädesplagg hen tycker är skönast, vilka fritidsaktiviteter hen vill syssla med och så vidare. Och tänk, vissa pojkar kommer då kanske välja mörkare färger, byxor, hockey, bli såna som tar mycket plats och som behöver hjälp för att motiveras och lyckas i skolan, och vissa flickor kommer eventuellt föredra ljusa färger, vilja ha långt hår, klänningar, gilla att läsa och ta stort ansvar för sitt skolarbete. Och sedan kommer det finnas många andra som ser ut på helt andra sätt och gillar helt andra saker – och det är liksom inget konstigt med det. Framför allt blir det förhoppningsvis så att pressen att passa in försvinner och att färre (ingen!) behöver utstå skit för att hen är ”annorlunda”.

Så nej, en genusmedveten mamma behöver inte totalt skippa klänningar och smink, klippa håret kort och sluta arbeta som förskollärare, och en genusmedveten pappa behöver inte raka av sig skägget, bära kjol ibland och sluta hänga i garaget. Vi har alla en identitet formad av vår bakgrund och den ska ingen ta ifrån oss. Däremot bör vi som vill ge våra barn fler möjligheter än två (eller fler än en egentligen) förstås se över hur bundna vi är till rådande könsnormer. Om vi mammor säger till våra barn att tjejer inte behöver sminka sig för att vara fina och att hårväxt på kvinnor är helt normalt, då är det lite märkligt om vi själva inte kan gå och handla utan mascara och alltid ser till att vara slätrakade inför bikinisäsongen. Samma sak med pappan som säger till barnet att pojkar absolut kan bära rosa och är precis lika duktiga på att läsa som flickor – om han själv totalvägrar rosa detaljer på sina kläder och aldrig någonsin läser några böcker, ens som godnattsaga. Vill man visa sina barn att båda föräldrarna kan och vill ta hand om dem bör man förstås även försöka dela på föräldraledighet, vab-dagar och liknande så jämnt man bara kan.

Men hur orkar ni?? brukar då nästa fråga bli: Det finns folk som svälter i världen, krig och ungdomar som smäller bomber under maratonlopp… Varför haka upp sig på något så obetydligt som kön? Jo, för det första är inte kön så obetydligt som det borde vara i vårt samhälle – tvärtom! – och det är det vi vill förändra. För det andra tar genusmedveten barnuppfostran inte längre tid än normreproducerande barnuppfostran – det är bara ett annat förhållningssätt. Och, för det tredje har jag tyvärr inte riktigt mandat att stoppa krig eller förhindra svält, mer än genom att jag röstar var fjärde år och skänker pengar till lite olika MR-organisationer. Om du som tycker att genus är onödigt känner att du har mandat, tid och ork att aktivt förhindra krig istället – bara gör’t!