Det skulle vara skönt att kunna ta av sig de där genusglasögonen ibland

17 Maj

Jag börjar känna mig… upprepande. Ensidig. Som en riktig genuskrigare och inget annat. Inte för att jag tvivlar på att allt jag skrivit under veckan har varit skitbra och viktigt, utan för att jag skulle vilja skriva om något annat också. För att variera mig lite. Vad hände med Sannas glada blajdagar? Svar: De drunknade i länkar om American Apparel, Trettiotre anledningar och galen våldtäktsdom i Umeå, i 5000 klick på ett i all hast skrivet inlägg om H&M:s barnkläder inklusive intensiva diskussioner om detsamma – både hos mig och hos andra som länkade.

Det hade känts knasigt att skriva om något annat.

Igår hade jag en vansinnigt intensiv dag med jobb först (of course), sedan löneförhandlade jag åt 30 kollegor i egenskap av fackligt ombud, därefter mötte jag upp en vän i stan för att hänga lite i solen och sedan käka middag innan teaterföreställning på Dramaten. Puh, vilket program… Tänkte därför att jag skulle skriva ett litet trivsamt inlägg om detta, om hur mycket jag älskar att gå på teater och om vilken superkvinna jag är som pallade med ett sådant späckat program (för det är ju intressant??), men så var det ju det här med teatern. ”Farliga förbindelser” såg vi. Jonas Malmsjö jätteduktig i en av huvudrollerna, Livia Millhagen i den andra och hon gjorde ett skitbra jobb som Markisinnan de Merteuil. Pjäsen skrevs strax före franska revolutionen och har således… ett par år på nacken. Nu har den dock omvandlats till, som det står på Dramatens hemsida, ”en ny fräck och generös uppsättning med levande musik och vackra kostymer”. Och ja, den var fräck och generös, musiken var skitbra, skådespelarna gjorde ett bra jobb och det var väldigt, väldigt roligt emellanåt.

Så kom då den där scenen då Jonas Malmsjös karaktär smyger sig in till den unga flickan, spelad av Josephine Alhanko, för att förföra henne. Hon sover, han börjar kyssa henne och hon vaknar med ett ryck, skriker rakt ut. Då lägger han en hand för munnen på henne och håller fast hennes kropp medan hon sprattlar.
”Nej, men sådär ska du ju inte göra!” säger han på ett lätt överraskat, lite dråpligt vis, som om meningen är just att driva med att hon tror att han ska våldföra sig på henne, fast han egentligen inte alls ska det. (Fast han egentligen visst ska det. Eh?)

Och publiken skrattar. Fnissar liksom förtjust medan flickan sprattlar, medan han högröstad försöker lugna henne och sedan övertalar henne att ge honom bara en kyss – sedan ska han gå. ”Lovar du?” säger hon, och han svarar att han lovar, fast med en charmigt överlägsen ton som tydligt avslöjar hans avsikter. Och det slutar förstås med att hon ligger med honom, samt naturligtvis att det var det bästa hon gjort.

Är det fel på mig som inte kan skratta åt detta? Som får en klump i magen och önskar att de tolkat om den här scenen bara aningen annorlunda? JA, det är en gammal föreställning. Men nu har den trots allt satts upp i modernare tappning – och mycket annat är väldigt modernt. Varför väljer då regissören att så uppenbart spela på mannens överlägsenhet och att flickans nej ”egentligen är ett ja”. Flickan själv säger det även efteråt när hon berättar för Markisinnan:

”Nej var det enda jag sa. Men ändå var det inte så det lät.”

Och publiken skrattar igen. För att det är så roligt och typiskt att flickor säger nej och kniper ihop benen, eftersom de är blyga och så himla smickrade över att en äldre och mycket mer erfaren man vill ligga med dem. Egentligen vill de ju inget annat än att låta honom penetrera dem – hahaha, igenkänning! Eller varför? Varför skrattar de?

Jag måste helt uppenbart sakna humor. Jag är en feministisk gnällspik som vill måla världen grå och ingen kvinna ska någonsin behöva övertalas att ligga med någon man. Vi måste väl kunna skämta om könsrollerna? Skämta om hur det rent biologiskt är?

Nåväl.

När jag ser på teater eller film eller vad som helst brukar jag tänka att karaktärerna har andra kön än vad de har, liksom för att testa om jag bara är den där feltolkande gnällspiken. Och känner jag då att jo, jag har sett en liknande situation utspelas med motsatta roller åtminstone någon gång, då känns det… okej. Fast ofta har jag ju inte det. Den manlige charmören, som är både rolig och jävlig och den som lyckas flirta till sig småbrudar utan problem – han finns inte i kvinnlig tappning. Eller?

Äsch jag vet inte. Jag antar att jag släpper det där nu. Pjäsen hade många andra kvaliteter (även ur ett genusperspektiv) och jag sparar dessa i mitt minne istället, för nu är det fredag, jag ska genomföra fyra intensiva lektioner och sedan är det helg. Extremt välförtjänt helg.

Vill ni läsa något roligt och relaterat kan ni förresten läsa Nanna Johanssons senaste. För ja, vi måste skämta om allt elände ibland. Även genuskrigare och feminister har humor nämligen.

Annonser

9 svar to “Det skulle vara skönt att kunna ta av sig de där genusglasögonen ibland”

  1. Helena maj 17, 2013 den 10:12 f m #

    Jag håller med dig om att det vore rätt skönt att kunna plocka av genusglasögonen och bara låta sig roas. Jag såg t ex häromdagen att Partaj gjort en parodi på en reklamfilm (för K-Rauta?) med en finsk karl som är sådär jättemacho. I parodin slutar det med att han kliver in hos ett par som har sex och säger ”för att era kvinnor förtjänar att knullas av en riktig karl” och knuffar undan mannen för att själv hoppa ner i sängen. Roligt? Jag tycker väl inte riktigt det. Men det är på något sätt självklart att kvinnan inte ska ha någon egen vilja i den här frågan, och med senaste tidens diskussioner om våldtäkter kändes det lite extra obehagligt.

  2. Hanna maj 17, 2013 den 3:29 e m #

    http://kenzas.se/2013/05/17/jag-alskar-dig-syster/

    Klokt inlägg om utseendefixering av Kenza.

  3. Fråga Ugglan | Klok som en coffeetablebok maj 17, 2013 den 6:17 e m #

    Den där bilden av kvinnors sexualitet finns ju bevisligen, men jag tycker verkligen inte att det är något att skämta om när följderna blir som de blir i våldtäktsdomar och annat. Och om man vill göra det så måste man göra det på ett sådant sätt att det blir normkritiskt också, samtidigt. Det är mycket svårare, men det går. Lösningen är ju inte att förtiga normen, tänker jag, utan visa upp den på ett sätt som gör att snedvridenheten framgår. Det kan man göra i skämt. Men då måste man tänka några varv till. Anlita Nanna Johansson som konsult kanske… 😉

    • Det håller jag med dig om, och då måste det ju finns en skruv på det hela – något oväntat som gör att normen belyses, men inte befästs. Att spela upp exakt det som händer gång på gång där ute och som många far extremt illa av är inte humr tycker jag…

  4. Sandra på Stökboet maj 17, 2013 den 9:00 e m #

    Åh det där med att skratta åt igenkänning är ju oftast väldigt långt borta. För av någon anledning så bygger den där igenkänningen nästan alltid på vidriga sexistiska skämt eller extremt könsstereotypa klichéer. De är jättejobbigt tycker jag. Har faktiskt begränsat mig ganska mycket, jag är nästan rädd för att se filmer, tv och annat. Blir så ofta ledsen och illa berörd när det är meningen att man ska skratta. Men som tur är finns det glimtar i mörkret som Nanna till exempel 🙂

    • Ja och i det här fallet förstår jag faktiskt inte varför folk skrattade. Jag blev väldigt illa berörd av den där scenen, just när han håller henne för munnen och hon skriker nej. Hur fan kan folk ta det som humor?!

Trackbacks/Pingbacks

  1. Vem våldtar en jämlike? | mina Sanna ord - oktober 1, 2013

    […] man råder bot på våldtäkter Det är så himla lätt att bli oskyldigt dömd blöööh blöööh Det skulle vara skönt att kunna ta av sig de där genusglasögonen ibland (ett exempel på hur strukturen visar sig i kulturen, genom att påtvingat sex framställs som […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: