Kära nån, vad jobbigt det verkar vara att vara tjej…

22 Maj

Förutom att vi förra veckan diskuterade hur det är att vara kvinna respektive man i Sverige så fick ju eleverna även skriva fritt om hur de trodde att det skulle vara att byta kön för ett tag, vilka skillnader som skulle vara de mest påtagliga. Eftersom eleverna bara hade tio minuter på sig så handlade det för många om kläder och utseende i första hand, och efter att ha läst deras tankar känner jag bara: Puh! Det verkar ju skitjobbigt att vara tjej! Och framför allt blir det bara så otroligt… löjligt? Hur kan någon tycka att den här bilden av kvinnligheten (och av manligheten) är försvarbar – vilket ju folk gör när de motsätter sig genustänk och feministiskt arbete?

Som tjej…
– blir du mer bedömd efter utseende än som kille
– blir du hackad på om du inte är helt perfekt
– är du mindre stökig på lektionerna
– behöver du sminka dig för att passa in
–  måste du ha tighta ”tjejkläder”
– behöver du spela svår hela tiden för att få folk att falla för dig
– måste du förlänga håret för att vara ”snygg”
– skippar du hårvaxet
– måste du ha jordgubbsdoftande parfym för att bli omtyckt
– behöver du låtsas att du är osmart för att verka ”attraktiv”
– måste du kunna fläta håret och måla naglarna

Som kille…
– kan du ha en rätt avslappnad stil
– bär du oftast pösiga kläder
– har du det förmodligen lite lättare i livet

Sorgligt att 12-åringar har den här bilden av sig själva och andra? Ja, ganska. Fast samtidigt tänker jag såhär: De kan ju sätta ord på det! Och sådant som går att sätta ord på – det kan vi också förändra!

Arbetet fortsätter…

Annonser

11 svar to “Kära nån, vad jobbigt det verkar vara att vara tjej…”

  1. Knyttet maj 22, 2013 den 8:57 f m #

    Jag reagerade mest på det där att man som tjej skall verka osmart för att anses som attraktiv. Helt fruktansvärt. Kan inte förstå att man låter sådana ideal få frodas i samhället, och ändå möter jag ju dem så ofta – de där ”bimbo”-tjejerna som egentligen är skitsmarta men låtsas vara pantade för att det är ”så en tjej skall vara”

    • Håller helt och fullt med dig! Och kommer naturligtvis ta upp den här diskussionen igen utifrån vad de har tänkt. Håller på och funderar på hur jag bäst ska ta mig an det för att inte befästa några beteenden.

  2. Lo maj 22, 2013 den 11:49 f m #

    Jag är så jäkla glad att jag aldrig känt av press att verka dummare än vad jag är, att jag snarare gjort det till min grej att framstå som kunnig och intelligent när jag letat efter en partner, och jag kanske inte haft jättemånga partners i mina dar men de jag haft har iaf uppskattat min intelligens och inte sett den som ett problem eller att den tagit deras manlighet ifrån dem eller så.

  3. Calle maj 22, 2013 den 11:55 f m #

    Nämen snälla nån! Är det fortfarande klass sex du pratar om? Ojojoj…
    Samtidigt så kan jag se utmaningen i det hela *gnuggar händerna* och önskar dig lycka till med framtida diskussioner med klassen. Svårt, som du skriver, men det kan ju knappast bli värre. Någon liten förändring borde du lyckas åstadkomma, det tror jag stenhårt på!
    I pratet om idrottslektionerna kom vi fram till att det inte har blivit ett dugg bättre sedan jag gick i skolan. Vad gäller utseendehetsen verkar det ha brakat åt skogen. Skrev om det här (om du vill kika): http://calleism.wordpress.com/2013/05/06/da-och-nu/

  4. Magnus maj 22, 2013 den 3:19 e m #

    Fast att säga att ”genus” är en pseudovetenskaplig förklaringsmodell (vilket den är) är knappast detsamma som att säga att det är bra att killar tycker att deras snoppar ser ut som bastubor eller vad det nu än må vara. Faktum är att man inte sagt någonting annat än att genusteori är pseudovetenskap. Man har alltså inte sagt att klackskor är optimala för bergsvandring, att paprikor botar HIV eller någonting annat.

    Har man en hypotes kring hur universum är beskaffat (X beror av Y) så har man också bevisbördan, inte tvärtom. Inte konstigt att svensk skola underpresterar med den här typen av pedagogik.

    Lärare som varken kan matematik eller vetenskaplig metod utan ser det som sin uppgift att förklara vilka värden som är bra respektive dåliga baserat på magkänsla och ”feel good”, en ganska våghalsig sak att göra för alla andra än lekmän.

    Hade du varit mina barns lärare, vilket du inte är (tack och lov) så hade jag placerat dem i annan skola som har ett seriösare förhållningssätt till det här med att lära ut evidensbaserad kunskap och epistemologisk reflektion.

    Skolan ska rusta eleven inför att handskas med livet och omvärlden, inte trösta och infantilisera. Vill man ha en snuttefilt får man vända sig till ”livscoacher” och dylikt trams.

    Tack för mig

    / Pappa till två döttrar.

    • Hej! Jag är lite nyfiken på vad det är du tolkar att jag lär dem utifrån det inlägg du just har läst? Har du läst de inlägg som berättar förhistorien till uppgiften? Jag kan dra det i korthet (för jag förmodar att du är idel öra):

      Vi läser en bok som heter Den osynliga flickan och som handlar om en flicka i Afghanistan. Hon måste klä ut sig till pojke för att kunna försörja sin familj när hennes pappa blir fängslad, eftersom flickor inte får gå ut på gatorna. Utifrån denna bok har frågor väckts kring att vara flicka respektive pojke och vi diskuterade dels kvinnors respektive mäns rättigheter i Afghanistan och därefter kvinnors respektive mäns rättigheter i Sverige. Naturligtvis kom eleverna fram till att Sverige är helt annorlunda än Afghanistan, men det var väldigt fascinerande hur de ansåg att kvinnor har det betydligt sämre än män även här… för den bilden är inte direkt särskilt sund, eller skulle du tycka det vore bra om dina döttrar hade bilden av sig själva som sämre än killarna? Jag tycker att det är rätt fruktansvärt och självklart är det min uppgift som lärare (även utifrån läroplanen) att se till så att tjejer och killar får samma förutsättningar i livet. I alla fall bidra till det, och en viktig del i det är att man ser sig själv som likvärdig alla andra – eller?

      I det här inlägget har jag kort och gott presenterat elevernas syn på hur det är att vara tjej respektive kille. Om du hade läst inledningen så står det att uppgiften var att skriva om hur de tror att det skulle vara att byta kön (med anledning av boken vi läser), och detta var svaren eleverna hade. JAG har inte sagt detta till dem, men däremot kommer jag definitivt ta upp diskussionen, för jag tycker inte att det är sunt att DE har inställningen att tjejer måste tänka så mycket på utseendet medan killar har det rätt soft.

  5. Erika maj 22, 2013 den 6:50 e m #

    Magnus, vet du vad? Jag är väldigt glad att mina föräldrar inte har resonerat som du gör, eftersom det hade inneburit att jag hade gått i en skola som inte följer läroplanen. Svensk skola underpresterar p.g.a. brist på resurser samt att föräldrar tror att skolan är någon uppfostringsanstalt – d.v.s. föräldrarna tar inte ansvar för sina barns beteende – inte p.g.a. den värdegrund som finns i läroplanen. Jag tror dessutom att du skulle bli riktigt förbannad om det visar sig att någon av dina döttrar i framtiden behandlas orättvist t.ex. skolan eller en rekryteringsprocess p.g.a. vilket kön de fötts med!

    Sanna: Min första tanke är ”shit vad bra det hade kunnat gå för tjejerna om de inte hade haft alla dessa krav på sig utseendemässigt, tänk vilken samhällsutveckling vi kunde haft”. Warren Buffett har sagt att en av orsakerna till hans framgång är att han bara har haft konkurrens från halva populationen :”I mean, my sisters are as smart or smarter than I am, and my parents loved them with the same degree of intensity that they loved me, but they had different expectations about them, their teachers had different expectations about them. And just think of the waste that occurred you know for decades and decades and decades….”

Trackbacks/Pingbacks

  1. Vi måste prata om utseendehetsen för att sedan kunna släppa den och gå vidare | mina Sanna ord - juni 27, 2013

    […] När jag lät mina elever skriva om och diskutera vilka skillnader de trodde att de skulle uppleva o… blev det otroligt tydligt att det här med att vara tjej och kvinna i stort sett bara handlar om utseendet för dem. Smink, kläder, kroppen, håret… medan killar inte behöver tänka på sånt alls. Märk väl: ”inte behöver”, de såg alltså de kvinnliga utseendeidealen som ett måste, som något kvinnor måste förhålla sig till och följa. En tjej i årskurs sex, 12 år gammal, skrev i sin skrivbok att ”det skönaste med att vara kille skulle vara att kunna sova lite längre på morgonen, för då skulle jag inte behöva gå upp tidigt och sminka och fixa mig.” Jag ser ett stort problem med detta, gör inte ni? Jag ser även ett stort problem med att tjejer i sexan-sjuan (och tjugoåriga tjejer, tjugofemåriga, trettiofemåriga kvinnor) sitter med sina mobiltelefoner och fotar sig själva i tid och otid, plutar med läpparna, tränar på att hitta rätt sug i blicken och den rätta vinkeln, lägger upp på facebook och instagram och törstar efter likes. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: