Kritisera gärna, men läs vad jag skriver först

23 Maj

Detta är så otroligt ironiskt. Den senaste veckan har jag skrivit om mitt arbete med sexorna, om hur vi jobbar med jämställdhetsfrågor i relation till boken ”Den osynliga flickan”. Utgångspunkten för dessa diskussioner är att jag tror (är övertygad om!) att ojämställdhet är något som drabbar alla på olika sätt. Både tjejer och killar, de som följer normen och de som inte gör det, har i skolan (och i resten av livet) definitivt en press på sig att vara på ett visst sätt. Båda grupperna gynnas av sin könstillhörighet och båda grupperna missgynnas av densamma och framför allt finns det inga utrymmen att vara på ett annat sätt än det som normen föreskriver. Vi vet alla att det finns lärare som dessutom förstärker dessa föreställningar genom att bemöta och förvänta sig olika saker av tjejer respektive killar. Det vill jag motverka.

Mer om boken som vi läser och tankarna kring arbetet med den kan man läsa här och här, men i korthet handlar den om en flicka i Afghanistan som måste klä ut sig till pojke för att kunna försörja sin familj – något som självklart öppnar upp för diskussioner om jämställdhet och vår egen syn på tjejer och killar. I mina tidigare inlägg om detta har jag återgett elevernas syn på kvinnor och män i vårt samhälle, rakt upp och ner. De fick reflektera fritt och utifrån det de sa försökte jag hjälpa dem att vidga perspektiven, för jag går inte med på att de ger sig ut i livet med uppfattningen om att killar är lite bättre än tjejer och att tjejers liv går ut på att fixa med håret och måla naglarna. Jag gör bara inte det. Hur ska samhället kunna bli jämställt om utgångspunkten i tjejernas huvuden är att de har det lite svårare, medan killarna är övertygade om att de kommer glida genom livet på en räkmacka?

…men så kommer då kritiken! Mot mig och mitt sätt att undervisa:

image

image

image

När jag läser detta blir jag inte bara irriterad, jag undrar även om dessa personer har läst och förstått vad jag har skrivit? Båda verkar ha missförstått syftet och poängen med hela lektionsupplägget och framför allt har de tolkat elevernas utsagor som mina åsikter?! Det får mig att bli orolig främst av två anledningar:
1. Tror vissa människor på allvar att feminister och genusmedvetna tycker att det är ”synd” om tjejer och kvinnor i vårt samhälle och att det är så himla lyxigt att vara man?
2. Hur står det till med folks läsförståelse egentligen?

Tröstande i sammanhanget är att jag vet vad jag står för och jag vet att jag har stöd i skollagen och i läroplanen. Att arbeta för alla elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck, sexuell läggning, etnisk bakgrund, funktionsförmåga och religion är liksom grunden till att försöka nå ett jämställt och jämlikt samhälle, vilket är ett av mina uppdrag som lärare.
Och som människa, för tusan.

Tur att det även finns många som förstår det:

image

Slutligen: Det är helt okej att ställa följdfrågor på det jag skriver, fundera, ifrågasätta, kritisera konstruktivt, be mig förtydliga – men läs det jag skriver först. Läs hela texten, försök förstå och ta till dig det bakomliggande syftet, för det går inte att plocka ut en enskild mening ur sitt sammanhang och ge sig på den. Tröttsamt.

Annonser

10 svar to “Kritisera gärna, men läs vad jag skriver först”

  1. Knyttet maj 23, 2013 den 9:09 f m #

    Nu kommer jag vara väldigt generaliserande och kanske även orättvis men jag tycker att det verkar som att många som är ”mot feminismen” inte bryr sig om att läsa ordentligt för de är så fast i sin världsbild och sin övertygelse om vad ”alla feminister tycker” att inget annat går in. Motargument och svar på tal tycks ju aldrig fungera. Vet inte hur många gånger jag fått förklara att ”nej jag hatar inte män, och jag tycker inte synd om kvinnor”… men nej, jag får höra samma sak om och om igen ändå.

    • Jag vet… Det är väl rätt hopplöst och meningslöst att ta upp det IGEN, men jag blir så frustrerad. Och så tänker jag såhär: När de läser mitt svar så fattar de egentligen att de har fel och att de borde ändra dig, men de är så stolta att de inte kan erkänna sig.

  2. Helena maj 23, 2013 den 2:15 e m #

    Jag läste det här inlägget tidigare idag och sedan dess har det snurrat tankar om att inte vilja förstå andras ståndpunkt, oavsett om det gäller feminism eller antirasism, och jag skulle vilja få ihop det till ett eget inlägg. Tyvärr kommer jobbet emellan så jag hinner inte tänka klart mina tankar om det här, och jag har redan lagt lite för lång tid på det inlägg jag redan skrivit idag om ansvar. Jag hoppas på att få en stund över snart för jag blir så sjukt frustrerad av det här att det känns som att en del inte vill förstå och därför kommer med argument som faktiskt inte är baserade på den verkliga sakfrågan. Ok, jag har svamlat färdigt nu.

  3. Annica maj 24, 2013 den 8:27 f m #

    Jag är snart färdigutbildad lärare, och det enda jag kan säga är att jag önskar och hoppas jag kommer vara lika uppmärksam om normer och jämställdhet som du är! Har inte läst din blogg så länge, men blir jätteinspirerad och upplyst varje gång. Fortsätt med det du gör! 🙂

    • Steg ett är att bli medveten om att normer finns och att de skapar hierarkier mellan grupper och individer, och det är du ju medveten om = en mycket bra förutsättning 🙂 Att bli medveten om vad man själv gör som reproducerar normer är också intressant, och kan vara lite läskigt också… Roligt att du hittat hit och att du vill fortsätta läsa!

  4. Roos maj 26, 2013 den 3:44 e m #

    Du är så bra!! Håller helt med om att det hade varit fantastiskt att ha en lärare som dig!

  5. Ida mars 25, 2015 den 9:46 e m #

    Gud vad jag önskar att jag haft en lärare som du när jag gick på högstadiet det hade betytt mycket tänk om det fanns fler lärare som såg alla elever och som verkligen bryr sig!

Trackbacks/Pingbacks

  1. Det kan vara lite otäckt att lyssna och tänka | Ett tigerliv - maj 24, 2013

    […] Men självklart är det ännu mer frustrerande när det gäller större frågor. När jag läste det här inlägget av SannaM dök de här tankarna upp igen, om hur tröttsamt det är att känna att folk inte lyssnar. Hon har […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: