Svar på de sista frågorna: Läraryrket, och lite genus

28 Jun

Då sätter jag tänderna i sista frågeomgången (för den här gången… ni är alltid välkomna att både komma med frågor och förslag på bloggämnen!). Nu blir det främst fokus på läraryrket. Tidigare frågor har jag svarat på här och här.

Vad tycker du att du har för styrkor som lärare (alltså vad är du bra på?) och vad tycker du att du skulle kunna förbättra i din roll som lärare?
En bra fråga att fundera på såhär efter ett helt läsår och inför nästa, tänker jag. En styrka är att jag är vansinnigt intresserad av och engagerad i mina ämnen och därmed är rätt duktig på att förmedla hur jäkla kul och viktigt det är med exempelvis grammatik eller läsning. En annan är att jag är bra på att prata till alla och på ett sätt som de allra flesta förstår (en och annan missar man förmodligen alltid ändå, tyvärr). En tredje är mitt intresse för och mina kunskaper om normkritik och likabehandling, som speglas i hur jag pratar med eleverna, hur jag ser på dem och mitt val av undervisningsstoff.

Bättre kan jag bli på mycket, för jag är trots allt rätt nyutexaminerad fortfarande (även om jag har hunnit med en del, både under utbildningen och nu efteråt). Struktur behöver jag bli bättre på. Alltså inte under lektionerna, för där är jag bra på att hålla en röd tråd, både under lektionen och mellan lektioner, men jag behöver mer struktur i mitt eget arbete. Använda kalendern mer, fokusera på en sak innan jag tar tag i nästa. Det är stressande att ofta känna att jag inte hinner med allt och att inte ha full koll på när det är dags för nästa möte med föräldrar. Jag måste även hitta bättre strategier att hålla kontakt med elevernas vårdnadshavare. Det har visserligen att göra med skolans organisation också, men ändå, jag känner att jag måste bli bättre på det. Och… papper. Jag har sjukt svårt att hålla koll på papper: ledighetsansökningar, IUP:er och åtgärdsprogram… Puh.

Hur hanterar du de som skolkar, kommer försent och inte gör läxor osv?
Ja, hur gör jag? Det är lite olika från fall till fall. Om vi tar läxorna till exempel så jobbade vi med romanläsning i sexan i våras. Eleverna fick läsa under vissa lektioner och fick även ansvaret att läsa några sidor hemma inför diskussionen som vi hade en gång i veckan. När diskussionslektionen kom och hälften (!) inte hade läst klart i ena gruppen, då lät jag de som hade läst gå ut och diskutera och spela in sin diskussion som en ljudfil som de skickade till mig, och de som inte hade läst fick sitta i klassrummet och läsa, och de missade därmed sin chans att diskutera och visa upp vad de tänkte för mig. Om det gäller glosor i tyska är det rätt meningslöst att låta någon som inte pluggat göra läxförhöret, då är det bättre att hen får sitta och träna (och naturligtvis pratar jag med eleven och vid behov mailar jag även handledare/hemmet för att meddela att eleven ligger efter, om det sker ofta).

Ofta går låg aktivitet på lektionen hand i hand med missade läxor, och då är det förstås ett större problem att ta tag i. Elever som vanligtvis är aktiva under lektioner och nästan alltid gör läxorna behöver inte få en massa bannor av mig för en enstaka miss, liksom. Alla kan glömma, särskilt om det är en stressig period. Däremot är jag noga med att poängtera att läxorna inte görs för min skull och att de inte heller görs för görandets skull, utan för elevernas egen skull – och de behöver träna på att planera och lägga upp sitt arbete. Jag påminner ofta, och jag ger aldrig större uppgifter enbart som hemuppgifter – då får eleverna även tid under lektionen. Viktigt att belysa är också att skolan erbjuder läxläsning, så dit kan man gå om man behöver hjälp.

Vad gäller skolk och ständiga sena ankomster gäller lite samma sak: Det är olika från fall till fall. Generellt tänker jag att en god relation till eleven och ett meningsfullt lektionsinnehåll räcker rätt långt.

Jag går själv på gymnasiet och har en liten fråga om idrotten. Tjejer och killar har olika mål att nå på idrotten. Tänker framförallt på coopers konditionstest där man utefter tiden man sprang 2 km på och vilket kön man har får ett ”betyg”. Så om en tjej springer på 10 min är det ”bra” men en kille får betyget ”ganska dåligt”. Sen sa min kompis att om man får göra så, så har en kille med betyget A egentligen mer fysisk färdighet än en tjej med samma betyg. Och borde man då inte kunna prioritera att anställa män i ett mer fysiskt krävande arbete?
Till att börja med säger jag såhär: Det är olagligt att ställa olika krav på tjejer respektive killar i skolan (och på arbetsplatsen). Om vi ser till elitidrotten och löpning är de snabbaste männen snabbare än de snabbaste kvinnorna, men alla män är inte snabbare än alla kvinnor. I skolidrotten, som dessutom har ett hälsofokus och därmed inte ska mäta olika elevers prestationer på det viset, är skillnaderna ännu mindre. I de flesta klasser är säkert en kille snabbast i klassen, men det finns fortfarande många tjejer som är snabbare än många killar – och vissa killar är lika långsamma som de långsammaste tjejerna (beroende på hur mycket de sysslar med sport på fritiden, t.ex.). Det finns därför inga som helst biologiska belägg för att ställa olika krav på killar och tjejer så som dina lärare gör, och dessutom är det – utifrån diskrimineringslagen – olagligt helt enkelt. Läraren får inte göra så. Om ni tittar i kunskapskraven/betygskriterierna så står inte heller någonting om specifika tider, höjder, vikter eller liknande så om en kille och en tjej får ett A båda två ska det inte säga någonting om exakt hur fort de springer, hur högt de hoppar eller hur tungt de lyfter.

Mer läsning om idrott, fysisk styrka och könsuppdelning här och här.

Har du syskon?
Sorry, hade visst glömt den frågan. Svar ja! Jag har fyra syskon som är 23 år, 22 år, 15 år och 13 år.

Annonser

2 svar to “Svar på de sista frågorna: Läraryrket, och lite genus”

  1. lisa juli 12, 2013 den 11:33 e m #

    Jag tycker att du har många vettiga tankar och argument i största allmänhet men när det gäller tjejers och killars biologiska förutsättningar i gymnasiet håller jag inte med. Jag säger inte att du har fel i att det inte borde göra så stor skillnad på betygen men att det inte är skillnad är inte sant. Killar har inte bara mer muskelmassa än tjejer tack vare testosteronet, de har också bättre uthållighet tack vare samma hormon och dess inverkan på Hemoglobinet som transporterar syret i kroppen. Visst finns det snabba tjejer och långsamma killar, men generellt sett på grund av våra olika biologiska förutsättningar är killar både snabbare och starkare.

    • Generellt sett, men det gäller långt ifrån alla och det är det som är min poäng. Det finns många tjejer som har högre halter av testosteron än vissa killar tex. Och att normer och förväntningar spelar in när det kommer till fysiska prestationer är ett faktum, bara en sån sak som att kvinnliga tyngdlyftare ute i världen lyfter tyngre än våra manliga svenska mästare bevisar det (resurser, hur de tränar och hur hårt de tränar tex). Att lärares olika förväntningar på killar och tjejer begränsar tjejerna och utmanar killarna är inte heller svårt att se – även om många tjejer tycker att det är skönt med tex tjejidrott. Utifrån diskrimineringslagen sett är det dock inte okej att dela upp elever i tjej- och killgrupper eller ställa olika krav på dem, så enkelt är det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: