Det osannolika i att vara TVÅ brudar

1 Jul

Apropå att det var vår bröllopsdag igår kom jag att tänka på en rolig, rätt typisk och extremt heteronormativ situation från förra året när jag och Lisa var runt och provade brudklänningar.

Det var vinter och fyra månader gamla Adrian låg och sov nerbäddad i liggvagnen. Lisas mamma var också med när vi besökte den allra första butiken vid Zinkensdamm på Söder. När vi kommit innanför dörrarna frågade den vänliga butiksägaren direkt vem som skulle gifta sig, och vi svarade att vi skulle gifta oss och pekade på varandra. Och så förklarade vi att vi båda förmodligen ville ha korta brudklänningar som liksom matchade varandra, men ändå inte var för lika. Butiksägaren tycktes med på noterna och plockade fram olika klänningar som vi provade en efter en. Vi turades om att titta till det sovande barnet och stod tätt intill varandra framför helfigursspegeln, pussades inte vad jag minns, men vi höll om varandra när vi diskuterade huruvida den ena klänningen var för lik den andra eller inte.

Efter någon timme ställer så butiksägaren, med ett solskensleende på läpparna, den mest fantastiska frågan:
”Ska ni gifta er på samma dag?”

Tystnad ett par sekunder, vi undrade om hon verkligen menade allvar. Och så svarade jag:
”Eh ja, med varandra.”
Kvinnan rodnade, svarade ett ”jahaa!” och så fortsatte provningen under något spändare förhållanden.

Detta lilla exempel knyter tydligt an till vad jag skrev om igår; hur de flesta människor vill väl, säger sig vara öppna och ”fördomsfria” (och det är de säkert också, mer eller mindre) – men hur de på samma gång är så vansinnigt fast i sina egna och samhällets normer att de bara inte kan tänka utanför ramarna. Alla bevis fanns där, vi serverade henne dem ett efter ett – men hon såg inte. Möjligheten att vi skulle kunna vara något annat än hetero, nej, den fanns helt enkelt inte i hennes tankevärld. (och om hon trots allt tänkte tanken hade det ju varit enormt förolämpande gentemot oss att anta att vi faktiskt var ett kärlekspar…)

image

Annonser

18 svar to “Det osannolika i att vara TVÅ brudar”

  1. Nathalie Tapper (@NathalieTapper) juli 1, 2013 den 9:11 f m #

    Det var precis samma för oss, vi sa att VI ska gifta oss, hade till och med mejlkontakt med butiken innan för o boka in oss på en tid då vi kunde prova två korta nixa-klänningar (samma längd och vita färg men olika, så vi tänkte likadant som ni där). Efter att vi provat ett tag på precis samma sätt som ni så frågar butiksinnehavaren ändå vad brudgummarna ska ha på sig. Så fick vi förtydliga ytterligare, och fick ungefär samma respons. Det var inte stelt pga vi var gay vad jag tror, däremot kände hon sig lite dum.

    Lustigt att det är SÅ svårt att tänka sig. Det var samma sak på väg till kyrkan när folk såg oss komma ut från hotellet och in i bilen, de frågade i hissen om vi skulle gifta oss samma dag, och vi fick svara ”ja med varandra” för att de skulle fatta.

    On another note – oj vilket äktenskapstycke ni har 🙂 Jättefina klänningar också. Vi firar ettårig bröllopsdag i november 🙂

    • Fascinerande alltså! Och ja, stelheten hos den här butiksägaren berodde nog också på skammen. Undrar om de hade varit mer öppensinnade om det var så att min fru skulle ha klänning och jag kostym? Lättare att förstå det icke-hetero om det kommer i en mer heteronormativ förpackning?

      Hehe, vi har fått höra att vi har tycke förr. Eller snarare: Vad LIKA ni är!! Skrev lite om det här i samband med inskolning på förskolan: https://minasannaord.wordpress.com/2013/02/05/nej-vi-ar-inte-systrar-vi-ar-gifta/

      • Nathalie Tapper (@NathalieTapper) juli 1, 2013 den 9:59 f m #

        Vi har fått frågan om vi är systrar nångång, vi råkar vara ganska olika i längd och hårfärg trots att vi är lika i övrigt så det är inte så ofta. Jag försöker säga nåt om äktenskapstycke då som jag tycker är en ganska fin sak – att folk frågar om man är systrar not so much 😉

      • Äktenskapstycke låter definitivt bättre 🙂 Vi har rätt lika klädstil och samma längd men alltså i färgerna är vi olika, hon har små ansiktsdrag och jag stora plus olika kroppsform – så syskonlika är vi icke.

      • Morrica juli 1, 2013 den 11:36 e m #

        Aw, så fin bild! Jag älskar att fotografen fångat Blicken mellan er.

        Det blir bättre, det här med heternormen, jag lovar! Det är en helt annan verklighet i dag än det var när jag bodde ihop med den första flicka jag bott ihop med när jag var i slutet av tonåren under *mummelmummel*-talet. Visst är det lite störigt att behöva stå där och förklara, om och om igen, kliva ut ur garderoben om och om igen, men när man kommer ut blir man bemött som en människa, en människa andra ibland har lite svårt att bete sig helt avslappat inför visserligen, men en människa, inte ett freak. Om ytterligare ett par decennier kommer det vara ännu bättre (hör ni det, SD? Puss på er, ni behöver inte vara rädda, vi är inte farligare än andra!) så keep coming out.

      • Jag visst är den fin! Aldrig känt mig så strålande som då tror jag 🙂

        Det blir bättre, det har du rätt i! På många håll i världen sämre, dock, och vi får jobba stenhårt för att utvecklingen i det här landet fortsätter gå åt rätt håll… Och det gäller att fortsätta tjata länge än, ge olika exempel, förklara, komma ut i tid och otid – det ger resultat till slut.

      • Morrica juli 2, 2013 den 12:11 e m #

        Jag förstår det, ni är sagolikt vackra båda två på bilden.

        Det blir bättre, det blir lättare och öppnare och normen gör som normer plägar – den förändras, ibland långsamt, ibland rasande fort, men ständigt. Och just nu är det så viktigt att vi inte slår oss till ro, låter oss nöja med vad vi har uppnått utan fortsätter prata, fortsätter sjunga, fortsätter undervisa, fortsätter småle och nämna sådär i självklar förbifart vilken relation vi egentligen har.

  2. Calle juli 1, 2013 den 11:39 f m #

    Jag förstår att det kanske inte var så kul då men det är en fantastisk historia som fick mig att skratta så jag grät. Det var liksom så dumt att det var gulligt om du förstår vad jag menar.

    Plus att det är ett strålande exempel på vad du skrev om igår!
    (Och fina är ni ihop!)

  3. Helena juli 1, 2013 den 12:14 e m #

    Det kom ett sådant där ofrivilligt frustskratt av typen spruta-vatten-på-datorskärm (om jag hade druckit vatten just då) när jag läste expeditens fråga. Samtidigt förstår jag att det såklart inte är så himla roligt att råka ut för det hela tiden. Jag kan tänka mig att det var en rejäl tankeställare för expediten och hon kände sig nog lite dum.

    Och jag håller verkligen med övriga, ni är så himla fina ihop! 🙂 (Du och din fru alltså, inte du och butiksinnehavaren, för det vet jag ju inget om 😉 )

  4. Ia // Betraktelser från Fronten juli 7, 2013 den 3:17 e m #

    Det är så skumt att det fortfarande finns som en spärr i huvudet på många fölk, som sagt, att inte kunna tänka utanför sin lilla låda. Ingen vill väl vara elak (hoppas jag), men ändå är det tydligen otroligt svårt att greppa att alla inte är hetero. Och som du skrev: att folk på något skumt sätt kanske är rädda att råka förolämpa någon genom att anta att hen är gay – som om det vore något otroligt negativt. Bra skrivet!
    Fantastisk bild för övrigt, vad vackra ni är tillsammans! Jag blev genuint glad när jag såg bilden 🙂

    • Tack, för kommentar och fin respons 🙂 Kände oss väldigt strålande den dagen!
      Ja, läste en notis i DN om en kvinna som anmält till DO (eller JO? Kan inte sånt där…) när en person på Försäkringskassan hade misstagit henne för att vara lesbisk. Vilket förolämpning va! Då skulle jag kunna anmäla för jämnan, varje gång någon tar mig för hetero…

  5. Anneli Friedner Henriksson juli 15, 2013 den 12:21 f m #

    Hej! Min flickvän tipsade mig om den här bloggen och nu har jag plöjt lite. Tack för en jätteintressant blogg, den hamnar på följarlistan direkt!

    Det här inlägget satte fart på en helkvälls funderingar över att vara fast i heteronormen fast man inte inser det och massa annat. Så jag skrev ett inlägg om det. http://jeu-de-roles.blogspot.se/2013/07/egentligen-ar-ju-jag-den-enda-flatan-i.html

Trackbacks/Pingbacks

  1. Heteronormen och hur den äger oss alla | Stökboet - juli 1, 2013

    […] är precis som alla andra extremt insyltad i och påverkad av heteronormen. Sannas inlägg om hur hon och hennes då blivande fru får frågan om ”De ska gifta sig på samma dag?” […]

  2. En tillbakablick | mina Sanna ord - juli 29, 2013

    […] Det osannolika i att vara TVÅ brudar […]

  3. En tidsresa | You're no different to me - maj 10, 2015

    […] förändras. 1979 upphörde homosexualitet och bisexualitet att klassas som psykisk sjukdom. I dag vigs samkönade par högtidligt, romantiskt och innerligt kärleksfullt, på samma sätt som […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: