Normbrytande sommarläsning

4 Jul

Som rubriken antyder har det inte anlänt någon bebis än – ett faktum som leder till att den här sommaren kommer gå till historien som en av mina mest litterära. Igår kväll påbörjade jag min sjunde roman sedan semestern startade (efter att ha plöjt roman nummer sex tidigare samma dag). ”Vad gör Adrian när du läser?” frågade grannen. Tja, han… ser på tv eller iPad. Eller leker i sitt rum – kanske, ibland. Eller så är han med min fru såklart, för vi turas om mycket just nu, hittar på varsin aktivitet – mer eller mindre avancerad – per dag. Fast just igår kväll gick den höggravida loss på våra golv, med borste och vax och litervis med allrengöring. Det har aldrig varit så rent här hemma, tror jag. Tacka vet jag övertidsgraviditet! (Hehe.)

Hur som helst, böckerna var det. Men innan jag presenterar dem en och en så vill jag tipsa om blogginlägget som jag publicerade på ”Det öppna klassrummet” igår eftermiddag, som handlar om just det: Böcker och läsning. Normbrytande litteratur eller litteratur som pekar ut det normbrytande, heter texten och jag tycker givetvis att ni ska kika in där och läsa – och hemskt gärna gå loss och tipsa om bra, normbrytande (ungdoms)litteratur i kommentarsfältet.

Själv inledde jag semestern med att läsa just en ungdomsbok, och en tyskspråkig sådan. ”Steingesicht” av Karen-Susan Fessel, som för övrigt skriver främst hbtq-relaterad litteratur. Jag vet inte om hon finns översatt till svenska, men jag tror tyvärr inte det. ”Steingesicht” (”Stenansikte”) är en söt och lagom gripande komma ut-historia om en tjej vars mamma dött efter år av drogmissbruk och som på grund av, eller tack vare, detta hamnar hos sin unga moster i en annan stad. Hade den funnits på svenska hade jag definitivt gärna läst den med mina elever, kanske som en bokcirkelbok om inte annat.

Därefter plöjde jag en annan ungdomsbok, från början tänkt att användas i undervisningen till hösten: ”Kulor i hjärtat” av Cilla Naumann. Den är dock slut hos förlaget och kommer inte tryckas mer, och dessvärre förstår jag varför. Korta berättelser, nästan som fristående noveller, där varje text gestaltar en eller flera känslor; sådana känslor som känns i maggropen. Men jag vet inte, den var inte lika fängslande som jag hade hoppats och dessutom störde det mig enormt att samtliga kapitel är skrivna utifrån ett extremt normativt perspektiv: Bara karaktärer med typiskt ”svenska” namn, alla hetero och där det förekommer något normbrytande (ett barn med funktionsnedsättning, ett barn som ”bara” har en mamma) beskrivs detta ur normens ögon och som något väääldigt konstigt. Nä, dålig känsla i magen.

Roman nummer tre levererades av en av grannarna och heter ”Du vet var jag finns”, skriven av Rachel Cohn. Den här gillade jag! Mörk och dyster, men ändå upplyftande tack vare språket och tack vare huvudkaraktären som verkligen tilltalade mig. Berättelsen handlar om och berättas av en tjock tjej, Miles, som har vuxit upp tillsammans med sin kusin – den smala och vackra och olyckliga, dotter till Miles homosexuella morbror. De har alltid varit precis som systrar, nära nära, men så plötsligt tar kusinen livet av sig och hela boken handlar om tiden efter detta. Anledningen till att jag nämner huvudpersonens kroppsstorlek är att den är relevant för historien; för att hon talar om den, dels på grund av samhällets fettförakt som givetvis påverkar henne, dels på grund av att hon – också – trivs med sig själv och hur hon ser ut. Om boken går att få tag i vet jag inte, men försök!

Efter denna var det så dags för en tysk roman igen, denna liksom den ovan nämnda inköpt på queerbokhandeln i Berlin: ”Fliegen lernen” av Renee Karthee. Vad ska jag säga? Besvikelse! Inte för att den var kass, utan för att den marknadsfördes som ”lesbisk litteratur” utan att innehålla ett enda lesbiskt inslag. Suck. Och typiskt bögar (för ja, ”queerbokhandel” betyder ju främst ”bögbokhandel”) att tolka ”kvinnlig vänskap” som ”lesbisk kärlek”.

Den femte då? En fullträff igen! ”Låt vargarna komma” av Carol Rifka Brunt, även denna levererad av ena grannen. 14-åriga June har nyss förlorat sin älskade morbror Finn på grund av aids (romanen utspelar sig i slutet av 80-talet) och berättelsen kretsar på olika sätt kring sorgen efter honom, kring spänningar och konflikter inom familjen, relationen mellan June och hennes syster Greta och vänskapen som växer fram mellan June och Finns tidigare hemlighållna pojkvän Toby. En fin historia, välskriven och gripande. Läs den!

(Börjar det bli långrandigt nu?)

Igår plockade jag äntligen fram en roman som stått länge i bokhyllan, men som jag på grund av dess tema dragit mig för att läsa: Sara Lövestams ”I havet finns så många stora fiskar”. Den handlar om mycket, och som alltid i lyckas Sara Lövestam på det där oväntat självklara sättet väva in inslag och karaktärer som bryter mot (bl.a.) cisheteronormen, men det som gör att obehagsklumpen växer i magen redan från början är bokens två huvudteman: Pedofili och barn som far illa. Dels på grund av detta – eftersom jag ville vara säker på att allt slutade väl – och dels för att den var så välskriven, läste jag ut hela på en dag.image …och därefter började jag på en av julklappsromanerna: ”Blekingegatan 32” av Lena Einhorn. Den kan jag inte säga så mycket om än, mer än att jag givetvis hoppas att jag inte hinner läsa ut den innan bebisen kommer.image Sådär. Junibacken nästa!

Advertisements

14 svar to “Normbrytande sommarläsning”

  1. Lena i Umeå juli 4, 2014 den 9:15 f m #

    Tack för lästips. Fast farligt för mig, jag köper alldeles för mycket böcker. Och nu ligger de överallt. Jag köper nog dubbelt så många böcker som jag läser varje år. Men man ska ha något när man blir pensionär och fattig också. 🙂

    Hoppas bäbisen kommer snart och att allt går bra.

  2. Helena juli 4, 2014 den 9:37 f m #

    Åh, jag skulle också vilja läsa ”I havet finns många stora fiskar”, men jag har inte vågat än pga ämnet. Själv läser jag just nu Fredrik Backmans ”Min mormor hälsar och säger förlåt” och är helt såld! Den tar upp stora frågor som döden, mobbing och moraliska dilemman, och den får en att skratta ena sekunden för att storböla nästa. Mycket fin bok, helt enkelt.

  3. presenskonjunktiv juli 4, 2014 den 10:04 f m #

    Jag gillade verkligen I havet finns så många stora fiskar (även om den inte drabbade mig lika hårt som Tillbaka till henne). Främst för det fantastiska barnperspektivet. Jag ville köpa den till förskolepedagogerna i sommarpresent, men hittade den inte i pocket…

    Och stort Fredrik Backman-fan här. Jag längtar efter att få läsa Mormor ihop med mitt barn. (Nästa bok kommer tydligen lagom till Bokmässan i höst, och jag längtar.)

  4. Ann-Charlotte juli 4, 2014 den 12:00 e m #

    Det finns en bok (som år normbrytande) “Simtag” av Jessika Berglund. Jag vet inte om den går att få tag på. Jag köpte den direkt av författaren. Den är en liten men fantastisk bok, skriven på en prosa som fick mig att njuta raktigenom! Poesi för öronen.
    Varför inte Mian Lodalen? Hon är rolig. Jag har gillat alla hennes böcker.
    Första gången jag lämnar spår här hos dig. Lycka till med ny bebis, som jag hoppas nu fått vid det här laget.

  5. Elysia juli 4, 2014 den 5:31 e m #

    Det som ögat ser av Ann Lagerhammar är en mycket bra bok om att inte passa in i den binära könsuppdelningen. http://www.bokus.com/bok/9789137140964/det-som-ogat-ser/

  6. Maria T juli 4, 2014 den 7:40 e m #

    Enligt ovan – ”simtag” är en favorit även för mig. Sen har jag tyckt mycket om allt jag läst av Lena Einhorn, så jag hoppas du uppskattar denna bok som du kanske vid detta laget läst ut? Önskar frun och dig det allra bästa med kommande bebis, håller mina tummar och tår att det går så bra det bara kan, för alla!

    • Vad kul, måste verkligen läsa den! Har inte läst något av Lena Einhorn tidigare (men vi gick en teaterkurs ihop en gång) men jag gillar den här boken så det kanske blir fler! Har dock ”bara” hunnit halvvägs 🙂 Tack så mycket! Ingen bebis i sikte än…

  7. Frida juli 4, 2014 den 9:21 e m #

    Jag är ingen bokslukaren men snubblade över ungdomsboken “Boy Meets Boy” (“Ibland bara måste man”) av David Levithan på bibblan för ett par år sedan. Tyckte så mycket om den att jag var tvungen att köpa en för att kunna ge bort den.

  8. Au juli 5, 2014 den 5:41 e m #

    En riktigt bra “normbrytande” ungdomsbok är Jag är ju så jävla easy going av Jenny Jägerfeld. Huvudpersonen har (typ) adhd och är lesbisk. Välskriven, spännande och inte för mycket fokus på att huvudpersonen gillar tjejer. Jag rekommenderar den starkt! 🙂

  9. Vigdir juli 8, 2014 den 8:59 e m #

    Gamla klassiker får man väl också tipsa om? De självbiografiska ungdomsböckerna av Bengt Martin var nog de första skönlitterära berättelser om homosexualitet jag läste. Minns att de drabbade mig hårt, särskilt detta att Bengts kärlek och relationer alltid måste vara en hemlighet. (Böckerna utspelar sig på 50-talet).
    Som vuxen hittade jag ungdomsboken ”Min bror och hans bror” av Håkan Lindquist, som ingen mer än jag verkar ha läst 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: