Tag Archives: intersexualism

Kom hem och Kom Ut – lästips såhär på kvällskvisten

25 Jun

Nu är vi hemma igen. Adrian var förtjust över att se alla sina saker och jag kastade mig över nya numret av Kom Ut som landat i brevlådan. Plöjde hela tidningen från pärm till pärm och blev skitledsen när jag läste att tidningen måste läggas ner, åtminstone temporärt, på grund av finansieringsproblem. Det är en otroligt jäkla bra tidning som alla ta mig tusan borde läsa – särskilt alla heterosexuella, vita ciskvinnor och -män utan funktionsnedsättningar som går runt och tänker att världen är tipp topp som den är, att feminismen har gått aningen för långt, skanderar att Sverige är världens mest jämställda land!!! och tycker att hbtq-personer och icke-vita kliver runt i offerkoftor och borde ”tänka positivt” istället. Samt förstås alla andra som skulle må bra av att glänta bara liiite på den egna dörren och lära sig mer om normer rörande kön, sexualitet, hudfärg, etnicitet, religion och funktionsförmåga (ja, jag inkluderar mig själv där).

Axplock bara från första uppslaget:

image
Fatta det sjuka i att Storbritannien först 2004 började tillåta transsexuella att ändra sitt juridiska kön och att transsexuella på många håll i världen nekas att ingå äktenskap på grund av att deras könsidentitet inte erkänns av staten (samt att samkönade äktenskap förstås inte heller tillåts… och en massa annat som naturligtvis är ännu värre).

image
Något jag bara blir så himla glad av: Det könsneutrala omklädningsrummet på Södra Latin i Stockholm och lättnaden hos de transpersoner som för första gången under sin skoltid kan vara med på idrotten. Att folk (cispersoner!!) kan ha mage att fördöma ett sådant initiativ förstår jag bara inte… något jag skrev mer om när det var aktuellt i våras för övrigt .

image
Om hur förödande det kan bli för intersexuella personer när de utsätts för könskorrigerande behandling som spädbarn och därmed pådyvlas ett kön och en könsroll som ofta inte alls stämmer överens med könsidentiteten, plus att det kirurgiska ingreppet ibland innebär infertilitet (bland annat). Genusfolket skrev för övrigt intressant om intersexualism häromveckan apropå att Australien inför ett tredje juridiskt kön.

Så, in och läs Kom Ut på nätet nu (länk ovan) och så återkommer ni hit i morgon då jag ska skriva så fingrarna blöder. Jag längtar efter att blogga ordentligt!!

Annonser

Det är inte okej att vägra ”hen”!

6 Maj

Kommer ni ihåg för tio år sedan när det fortfarande ansågs helt legitimt att i svenska skolor (och andra offentliga rum) att diskutera huruvida homosexuella skulle få skaffa barn eller inte? Liksom som en del i ett ”toleransarbete” eller som ett sätt att träna elever i argumentation? Och nu menar jag inte att sådant är helt försvunnet nu för tiden, många (heterosexuella) tycker än idag att den frågan är högst relevant och rätt ställd, vissa av dessa sitter i vår egen riksdag – men på ett generellt plan, eller åtminstone den politiskt korrekta och för många självklara hållningen är att nej, den frågan ställs inte till en grupp högstadieelever eller helst inte i något offentligt rum över huvud taget. Varför? Jo, dels för att det öppnar upp för att ett ”nej” är okej, dels för att det automatiskt presupponerar en diskussion om ”den andre”, om den som inte finns i klassrummet samt dels förstås att samhället sedan länge sagt sitt i denna fråga: det är juridiskt möjligt och därmed tillåtet för alla att skaffa barn i tvåsamhet. Och trots att väldigt många fortfarande är överens om att homosexualitet inte finns i högstadiet så finns det ändå i folks medvetanden, och att öppna upp för homofobi i ett klassrum är helt enkelt inte lagligt enligt Diskrimineringslagen. Så, min tes och min starka förhoppning är att den typen av frågeställningar är i stort sett utdöd i Sveriges klassrum.

Men så har vi det här med ”hen” och stockholmsskolan som nyligen införde ett enskilt, könsneutralt omklädningsrum för personer som inte känner sig bekväma att byta om hos killarna eller hos tjejerna; som på ett eller annat vis inte känner sig bekväma som killar eller tjejer i normens bemärkelse – och nu har samma typ av diskussion som jag själv upplevde om homosexualitet när jag gick i högstadiet blossat upp igen, och anses av många som helt legitim och rimlig att föra. ”Jag håller inte med dig, men du får såklart tycka vad du vill”, kan man läsa i kommentarsfält på bloggar, eller: ”Alla tycker ju inte att genus är viktigt och det kan vi inte tvinga någon till.” Och i många skolor skulle det definitivt ses som en icke-fråga om någon på elevrådet tog upp att de ville införa ett tredje omklädningsrum – även på en skola där arbetet mot mobbning och kränkande behandling tas ”på största allvar”.

Jag kan inte tvinga någon att uppfostra sina barn genusmedvetet, men det menar jag är en annan sak (och den som motsätter sig har ju dessutom missförstått vad genus innebär, vill jag bestämt hävda…). Pronomenet ”hen” syftar som bekant dels till att göra språket mer könsneutralt och är ett alternativ till ”han” och ”hon” när vi inte känner till könet eller när vi inte vill eller behöver ange kön. Utöver detta är det ett tredje alternativ för personer som inte identifierar sig med någon av de två juridiskt möjliga könskategorierna – som psykiskt och/eller fysiskt befinner sig bortom eller mellan kategorierna ”man” och ”kvinna”. Jag syftar på exempelvis intersexuella personer och intergenderpersoner, det vill säga personer som kan räknas in under det vida begreppet ”transpersoner”. Och ett förnekande av ”hen”, ett öppet förlöjligande och avståndstagande från detta lilla ord innebär även ett förnekande och ett avståndstagande från en grupp personer i vårt samhälle. Det är ingen teori, inget hittepå, inget vänster- eller feministtjafs – det handlar om riktiga människor. Precis som i den för tio år sedan socialt accepterade diskussionen om homosexuellas rättigheter; den diskussionen som numera känns förlegad och fördomsfull.

Transpersoner omfattas dessutom också av diskrimineringslagstiftningen sedan 2009, det får inte glömmas bort!

Så, till alla er som själva tycker att ”hen” är ett viktigt och användbart ord – men som ändå har förståelse för att folk vägrar ta till sig det: Sluta med det! (eller, förståelse kan du väl få ha, men tala om för motståndarna varför det inte är okej att tycka så.)

Och till alla som påstår att ”hen” är en modefluga som vi kommer skratta åt om tio år: nej, det är er vi kommer skratta åt och den (hen!) som fortfarande kommer tala fördomsfullt om ”hen” om tio år kommer ses på samma sätt som en homofob gör nu.