”Vi är det mest jämställda landet i världen – sluta klaga!!!”

Utdrag ur barnklädersdebatten igen. Märk väl: barnkläder! Jag minns inte exakt hur diskussionen landade här, förmodligen någonstans då det ifrågasattes hur kläder kunde vara kopplade till barnuppfostran, jämställdhet och ja, så barkade det iväg helt enkelt. Hur som helst måste jag bara kommentera detta. Att använda ett argument som det ovan är bara så provocerande och otroligt dumt – och det är dessutom otroligt typiskt. Locket och skygglapparna på, noll ansvar läggs på mig som har det så himla bra (för vadå, har inte alla i Sverige det likadant som jag???).

Jag tänker nu tipsa om andra ”lika bra” och ”konstruktiva” argument till att sluta arbeta för en mer jämställd och jämlik värld:

– Du blir mobbad säger du? Utfryst av de andra barnen? Men du, på andra skolor finns det barn som blir öppet kränkta och slagna. Du ska vara glad att du inte blir det! Och förresten är det väldigt få som känner sig utanför på den här skolan, var glad för det!

– Du ska vara glad att det ändå går att anmäla våldtäkt i det här landet nu för tiden, det finns ju till och med kvinnojourer att vända sig till, och abort får du också göra. Tänk förr i tiden, då hade du kanske blivit anmäld, setts som en hora och levt i synd för alltid. Och ja, i vissa länder är ju abort fortfarande förbjudet.

– Varför har hbt-organisationer hållit på och klagat på det här med tvångssteriliseringar egentligen? Tänk i andra länder, där är det ju dödsstraff på att vara transsexuell, eller ja, hbt-person över huvud taget. Ni borde vara glada att få leva, liksom, och prövas för adoption får ni ju också (sen är det ju inte vårt fel att inget givarland är beredda att adoptera till hbt-personer)… och så vidare.

Om någon blev lite illamående nu ber jag om ursäkt. Men jag blir faktiskt rätt illamående när människor i det här landet, som ju har det så bra, inte kan kosta på sig att se bara två millimeter utanför sin lilla bubbla. Vi – om några! – borde verkligen kunna lägga lite tid och kraft på att göra vårt samhälle ännu bättre, just eftersom vi ändå kommit en bit på väg.

Och jag håller med, vilka färger ditt barn har på kläderna är en pyttefråga i sammanhanget – men om du inte orkar anstränga dig för ökad jämlikhet och jämställdhet på något annat sätt, så är ju kläderna ett enkelt sätt att förändra synen på flickor som söta och pojkar som aktiva. Eller ja, att flytta fokus från utseende och könstillhörighet till barnet, och på samma gång faktiskt bidra till att dina barn får lika förutsättningar i livet, genom att de bemöts, tillåts se ut och utvecklas som de individer de är, inte utifrån sitt biologiska kön.