Alla män har potential att bli starkare än alla kvinnor. Eller näe, inte ens så behöver det nödvändigtvis vara. Men vi har alla lärt oss att tro det, och jag vet själv väldigt få som skulle motsäga just den normen – även jag känner spontant och utan reflektion att jo, självklart är män fysiskt starkare än kvinnor.
En liten anekdot på detta eminenta tema: Jag har precis varit och tränat. Egentligen varken orkade eller hann jag träna idag; jag skulle bara till Friskis för att bränna mitt spinningpass inför Spin of Hope nästa vecka, ett stort spinningevent till förmån för Barncancerfonden. Så insåg jag att jag hinner ju!! och som den fruktansvärt veliga människa jag är var jag tvungen att ringa min fru innan jag verkligen bestämde mig för att köra veckans enda träningspass.
”Helst vill jag att du kommer hem men… Nä, du blir så jobbig om du inte tränar, håller bara på och ångrar dig – så kör nu!”
Min fru känner mig så väl…
Sagt och gjort. Jag brände färdigt passet, bytte om, upp i salen, valde cykel och jäklar vilket hårt åtskruvat sadelvred, kunde inte röra det en tum. Först tänkte jag skita i det, men det är ett otyg att sitta på felinställd cykel en hel timme, så jag insåg att jag måste fråga någon. Spontant? Kraftig man 50+ precis till vänster om mig. Naturligtvis. ”Män är starkare…” och hela den grejen. Men var befann jag mig? På ett gym! Om det någonstans befinner sig starka kvinnor så är det väl där. Tog alltså mitt förnuft till fånga och frågade kvinnan till höger om mig istället – och tänka sig: Hon lyckades!
Ett banalt exempel, javisst, men hela strukturen är så otroligt tydlig och ständigt återkommande. Jag minns när jag var och hälsade på min lillebror i skolan när han gick i andra klass, det var musiklektion och det behövdes utrymme på golvet:
”Hörni starka killar längst bak, flyttar ni undan de där två borden?”
Föga förvånande såg jag flera flickor där inne som var både längre och kraftigare än dessa tre små åttaåriga pojkar. Kan ju även tillägga att när det sedan var dags för stämsång, så fick pojkarna sjunga den riktigt mörka stämman – ni vet, åttaåriga pojkar har så mörka röster.
Någon känner säkert för att bryta in och påpeka nu att det väldigt ofta i historien har visat sig att män är starkare än kvinnor, att män springer fortare än kvinnor, att män lyfter tyngre än kvinnor (och att män har mörkare röster än kvinnor). Men, då påpekar jag tillbaka att det precis som med så mycket annat handlar om ett fysiskt övertag på generell nivå, inte på individnivå. Och som artikeln jag länkade till igår kunde påvisa så lyfter exempelvis kvinnliga tyngdlyftare ute i världen tyngre än våra manliga mästare. Teknik och en otrolig massa träning kan med andra ord göra stor skillnad. Samt förstås tron på att det är möjligt och resurser för att det ska lyckas. Vi alla vet att det runt om i världen överlag satsas mindre tid och resurser på kvinnor som idrottar än för män.
Jag kan även avsluta med att säga att det är helt okej för mig att de flesta män är starkare än jag, ifall någon tror något annorlunda. Men som med det mesta som rör kön och genus, så färgar generella ”fakta” av sig på individnivå och det som vi tänker handlar om en sak – i det här fallet fysisk styrka – handlar om så mycket mer. Fysisk styrka blir psykisk styrka; män gråter inte, män har inget behov av bästisar, män kan inte prata känslor, män är bättre chefer för de kan styra och tar inte åt sig personligt… Ni vet, massa dumheter som placerar människor i fack, som sätter press på många, som gör vissa till avvikare och som vi konstruerar och reproducerar gång på gång på gång – och det börjar redan när vi säger ”upp och hoppa!” till en liten gråtande pojke som ramlat omkull, när vi kallar åttaåringarna för ”starka killar” och när vi stenhårt pushar vår son att bli bäst på hockey.
Allt hör ihop, vet ni. Och viktigast av allt: det ena behöver inte utesluta inte det andra.
Ett barn som även gillar bilar, sin boll, att dansa, Pippi Långstrump, leka med plastdjuren, kramas och läsa böcker.
Sanna Mac Donald 
Män som grupp har ju i allmänhet lättare att bygga större och starkare muskler, tack vare en högre testosteronhalt. Inbyggd doping, liksom 😉 Men sedan handlar det ju så enormt mycket om personliga förutsättningar och hur mycket ansträngning man är beredd att lägga ner. Jag har alltid avskytt att bli sedd som svagare bara för att jag är tjej och dessutom inte direkt av amazon-format, så jag har av ren princip sett till att hugga den tyngsta låda jag kan se när det t ex varit flyttdags. Det går ju inte att komma ifrån att det är rätt roligt att få chansen att rubba folks cirklar och förutfattade meningar 🙂
Jamen visst är det så på ett generellt plan, och det rör framför allt vuxna. Det intressanta är ju att barn redan som pyttesmå lär sig att pojkar är starka och flickor är svaga – hur mycket det påverkar i slutändan, det kan vi inte veta… Jag är en speta jag också, men starkare än jag ser ut. Förutom i händerna då = skruva upp lock, korkar och sadelvred är inte min grej…
Nej, barn har ju inte testosteron på det sättet att det gör någon skillnad vilket kön man har. Men visst lär de sig tidigt vad det är som gäller, i detta som i så mycket annat, tyvärr. Därför känner jag att jag i alla fall vill visa vårt barn att mamma faktiskt också är stark, inte bara pappa. Jag kan inte förändra hur alla andra barn i omgivningen ser på världen, men jag kan åtminstone ge mitt eget barn en annan synvinkel.
Pojkar föds med mer testosteron än kvinnor och vid 3-4 månaders ålder höjs testosteronnivåerna hos pojkar till den grad att den motsvarar testosteronnivåerna vid manlig pubertet under ca 6 månader. Detta påverkar främst pojkarnas hjärna och den mest etablerade hypotesen är att det är här som ”det manliga tänkandet” tar fart. Det finns alltså grundläggande biologiska skillnader mellan könen vid födsel som avgör kroppskomposition samt psykologi.
”..Och som artikeln jag länkade till igår kunde påvisa så lyfter exempelvis kvinnliga tyngdlyftare ute i världen tyngre än våra manliga mästare”
Feministers naiva verklighetsbild slutar aldrig förvåna en HAHAHHAHAHAHAHAHAHHAA
Kära du, läs artikeln först. Har inget med feminism att göra i detta fall utan forskning.
Nej det är inte forskning. I seriös forskning jämför man två fenomen i samma kontext. Har du kvinnliga lyftare från hela världen i en grupp måste du även ha manliga lyftare från hela världen i den andra gruppen, inte från ett specifikt land. Utöver detta är de kvinnor som diskuteras i detta avseende dopade med manligt könshormon (testosteron) till den grad att de har mer testosteron än en odopad man. Med andra ord kan man säga att dessa knappt bör klassas som kvinnor längre utan en hybrid…
Forskning? Det är väl bara jämföra resultat mellan män och kvinnor. http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_olympiska_rekord_i_tyngdlyftning
Ser det ut som att kvinnor lyfter tyngre? Männen i 56 kg-klassen lyfter tyngre än kvinnor i klass 75 kg. Det är med andra ord en jävla skillnad.